Att Israel är mellanösterns enda demokrati tror jag ingen har missat de senaste dagarna. Då det upprepas som ett mantra, när Israels bombningar av Gaza ska försvaras. Det kan vara svårt att definiera ordet demokrati, men de senaste dagarna händelser säger i.a.f. en del om vad ordet demokrati innebär i Israel.
Gaza och Västbanken ockuperades 1967. Sen dess har Israel i olika steg integrerat dessa områden med israel. Genom bosättningar, vägar, vattenledningar osv. Till den grad att Gaza och Västbanken, nu är oskiljaktiga med Israel. Vissa kan invända att Israel har lämnat bosättningarna i Gaza och att Gaza därefter varit självständigt. Men Israel har aldrig släppt kontrollen över Gaza, gränserna och luftrummet har varit stängda och övervakade. Genom den israeliska säkerhetspolisen, Shin Bet, har man diktatoriskt övervakat invånarna på Västbanken och Gaza. Genom telefonavlyssning, infiltratörer, utpressning, mutor osv. Man har utfört avrättningar, s.k. ”targeted killings”, genom missilattacker från helikoptrar, när personer ansetts skyldiga till att vara ett hot mot Israel. Man fängslar ständigt personer, ofta på vaga grunder och nästan alltid utan rättegång (vilket är helt enligt lagen i Israel).
Det är tydligt att suvuränen, den som verkligen bestämmer över liv eller död, på Västbanken och Gaza varken är Hamas eller Fateh (PLO), utan det är Israel. Det är Israel som dömmer genom ”targeted killings”, alltså det finare ordet för dödsstraff utan rättegång, eller massgripanden. I April 2008 fanns det 10 000 palestinska fångar från Västbanken och Gaza i Israeliska fängelser. (Jämfört med Sveriges totala 5000 fångar).
Det är alltså inte ogrundat att se Gaza och Västbanken som en del av Israel, och inte som ett annat land, kallat Palestina. Gaza och Västbanken är alltså inte utanför den israeliska demokratin, dom är inom demokratins gränser. Denna bild stämmer även in på många inslag i den israeliska diskursen, ofta är exempelvis inte Gaza och Västbanken utmärkta med annorlunda färg på kartor över israel, utan avgränsas med ett svagt streck, områdena är verkligen inte benämnda som ”Palestina”, vanligtvis använder man heller inte termen ”de ockuperade områdena”, utan bara ”territorierna”, de kan mer ses som län i Sverige. Det är också anmärkningsvärt att trots muren, så har det varit svårt att se någon skillnad på Israel och Västbanken när jag kört bil över gränsen till Västbanken. Vägarna på Västbanken är prydda av israeliska flaggor, de har israeliska bensinmackar och skyltarna är på hebreiska, man är helt enkelt fortfarande i Israel.
När nu Israel urskiljningslöst bombar Gaza, så är det intressant att se hur de Israeliska tidningarna beskriver bombningarna. Jag har studerat två av de större israeliska tidningarnas webbupplagor, Haaretz och Jerusalem Post, och de bilder de använder på sina förstasidor, under de dagar som bombningarna pågått.
Det är slående hur båda tidningarna uteslutande använder bilder på israeler: heroiska soldater som ska ut i strid, skadade israeliska soldater, civila israeler som söker skydd från Qassamraketerna osv. Det har inte funnits en enda bild på en skadad eller dödad palestinier.
Visst det är krig, nationen är samlad, men borde inte en demokrati och dess främsta tidningar, ha medlidande och känna ett ansvar, för de hundratals palestinska civila som nu dödats av den israeliska militären. Borde inte tidningarna ägna en enda bild åt det barn som saknar ett ben p.g.a av splitterskador från en israelisk granatattack eller det barn som ensamt står kvar medan hela dess familj begravts i husspillror efter en lyckad missilattack. Speciellt som de flesta av de hundratals civila palestinier som dödats, i hela sitt liv Gaza de facto har bott i Israel, under israelisk kontroll. De har alla bott inom den israeliska demokratins fysiska gränser, utan att ha några rättigheter. Visst vi kanske inte ska förvänta oss att de får israeliskt medborgarskap, även om det vore en svindlande tanke, dock borde Israel som den stora demokratin som de anses vara, i alla fall värdera och känna ett ansvar för de palestinska liv som de nu släcker i Gaza. En bild i en tidning, ett uttalande, någon slags empatisk gest är inte mycket begärt.
[Haaretz skärmdump][Haaretz skärmdump2][DN1][DN2][DN3][SVD1][SVD2][SVD3][SVD4][ABladet][ABladet2]
Tags: Demokrati, Gaza, Israel, Medborgarskap, Palestina
januari 8, 2009 vid 10:38 f m
När har Isrel haft demokrait??
Säg det till Yitzak Rabbin Eller varför inte den stackars Vannonou.
januari 8, 2009 vid 11:13 f m
Bara en fråga: Har inte Egypten och deras stängda gräns mot Gaza någonting med saken att göra?
Sen är det ju så att om 51% av Sveriges befolkning skulle rösta för ett parti som ville återinföra Finland under svensk kontroll skulle vi nog hamna i krig med Finland (även om finnarna skulle krossa Sverige militärt). Det är det som är demokratins roll i Israel – när de som skapade de första olagliga bosättningarna (vägrade flytta från ockuperat område) fick en majoritet av israelerna med sig i Knesset. Man röstade för en politik som innebar ockupation av Gaza, Västbanken och Golan – dels som buffert för de ständiga angreppen från grannländerna och dels för att man ideologiskt ansåg att judarna hade rätt till marken.
januari 8, 2009 vid 2:38 e m
mike: Visst har Israels demokrati många problem. Men dess huvudproblem är dess relation och behandling av palestinier, både boendes på Västbanken och Gaza. Bombningarna av Gaza är bara ett hemskt exempel på denna behandling. Att dess palestinier inte har några rättigheter trots att de bor i områden kontrollerade av Israel, är israeliska ”demokratins” huvudproblem. Även om palestinierna i Israel med israeliskt medborgarskap förtillfället inte har samma möjligheter och rättigheter som judiska israeler, så vore det ett gigantiskt steg påvägen om palestinierna på Västbanken och Gaza skulle få medborgarskap. Det skulle vara ett steg påvägen till en enstatslösning. (Se Tärnnsjös debattartikel http://www.aftonbladet.se/debatt/article4133917.ab )
januari 8, 2009 vid 4:04 e m
Om nu Israel betraktar både Gaza och västbanken som en del av Israel. Så borde ju en enkel lösning på konflikten vara en en-stats lösning. Då skulle man också komma undan alla krav på att palestinierna skall ”erkänna” Israel. Det är ju bara att göra en enda religionsfri stat av hela palestina och Israel – mycket enkelt.